Hedberg

6. 89 I motsats till baptismens falska andlighet framhålls sakramentens, särskilt dopets, särskilda verkan och syfte för våra kroppar, med bevisning ur det apostoliska ordet i Kol. 2 och Rom. 6. I båda sakramenten ser vi jordiska ting genom vilka gudomliga gåvor ges oss. Om nu dessa gåvor var enbart andliga (så som t.ex. syndernas förlåtelse, rättfärdighet, liv, frid och fröjd i den Helige Ande osv.), så fanns det ju ingen väsentlig skillnad mellan sakramentens specifika verkan och Guds Andes nådeverk genom Ordet. Baptismen 90 upphäver också i själva verket all åtskillnad mellan dem. Baptismen lär inte att sakramenten medför eller verkar något annat än vad Guds Ande även annars, utanför dem, verkar genom sitt blotta ord. Vi har redan sett att den därmed och just på detta sätt upphäver sakramentens själva väsen och tillintetgör deras saliggörande nödvändighet. Men som människan består inte endast av ande (själ) utan av ande och kropp tillika, så har också dessa Guds nådemedel vart för s...

 KAPITEL 2 Baptismen stöder sig på en grundfalsk förvrängning av Guds Ord i Joh. 3:5 och Tit. 3:5. För att dock göra det åskådligt för var och en hur listigt och lättsinnigt dylika andar umgås med Guds heliga Ord, för att tvinga fram vad de önskar ur det, torde det här vara av nöden att i sammanhang med det tidigare sagda ta upp det viktigaste av den baptistiska utläggningen av Joh. 3:5 och Tit. 3:5. Det finns framställt i den wibergska boken på anfört ställe. Detta gör vi så mycket hellre som just dessa bibelställen står i skarp konflikt med hela baptismens ytliga uppfattning av dopet. Här får vi alltså klarast se hur baptismen försvarar sin villfarelse i strid med Guds tydliga, klara Ord – och hur föga den fruktar Gud eller aktar Hans heliga Ord. Detta så from och kristlig hon än utger sig för att vara, djärvt föraktande och smädande hela den kristna kyrkan! Herren Jesus säger uttryckligen i Joh. 3:5: ”Om en människa icke bliver född på nytt av vatten och ande, så kan hon icke ko...

 KAPITEL 1 Baptismen ivrar för dopets yttre form men förkastar dess saliggörande innehåll. Genom allt det anförda är det tillräckligt visat att baptismens eller vederdöperiets ande i alla tider visat sig vara en fiende till Jesu Kristi sakrament. Under allt sitt skenfagra nit för den sakramentala handlingens yttre formriktighet vill baptismen, så långt det på den ankommer, i själva verket tillintetgöra de gudomliga sakramentens innersta väsen. Så ivrar denna ljusklädda villoande också i vår tid för att hela kroppen ovillkorligen måste nedsänkas i vattnet vid det heliga dopet. Man hävdar att om dopet sker enbart med begjutning av huvudet, om också i den heliga Treenighetens namn, är det inte längre ett verkligt dop. Nu är det visserligen en oomstridd sanning att dopet ursprungligen förrättades genom nedsänkning av hela kroppen i vattnet men av detta följer ännu inte på långt när det som baptismen vill: att ett dop i den Treenige Guds namn med begjutning endast av huvudet inte vore n...

När man blir misshandlad av polis, ger det en känsla av overklighet. Det är ju något som bara kan hända andra, det sker inte hos oss i Finland, och det kan inte hända mig!  Så tänker en vanlig medborgare. Också jag läste om en svart man som dödades i USA och hur han förgäves ropat: "Jag kan inte andas!" Samma ord ropade jag själv när misshandeln pågick - med mig själv som offer. Ingen hörde det. Poliserna lät sig  inte hejdas. Den andra känslan är märkligt nog en känsla av skam. Även den som är ett helt oskyldigt offer för misshandeln, tvekar med att ge den offentlighet. Ofta blir det också nödvändigt att i redogörelsen nämna platser och namn på personer som kan identifieras och kanske inte vill synas i offentligheten. I nedanstående tar jag hänsyn till sådana personer och tvingas därför bli mindre precis i vissa delar av framställningen. Fakta är dock korrekta. Det var för några år sedan i Sibbo jag blev misshandlad av två poliser, de heter Jukka Räisänen och Johanna Toivone...

  9. 135 Till ytterligare uppdagande av baptismens nakna ytlighet framhålles ur Efesierbrevets femte kapitel dopets saliga hemlighet, som är Kristi och Hans församlings innerligaste, andligt-kroppsliga gemenskap. I det föregående har ur Rom 6, Kol. 2 och Gal. 3 i motsats till baptismens förytligande doplära visats, att vi i dopet införlivats i Kristi kropp, dött och uppstått med Honom, och till följd därav är Guds barn, alla som tror på Jesus Kristus. Vi går nu till att närmare betrakta Efesierbrevets kap. 5, vv. 23—32, där den Helige Ande låter oss blicka ännu djupare in i dopets saliga hemlighet, som är den innerliga föreningen av Kristus och Hans församling. Endast i förbigående anmärker vi att herr W. inte till minsta övervägande upptagit detta märkvärdiga bibelställe – inte ens bland de ”der Dopet tillfälligtvis nämnes”. Detta fastän han företagit sig att utreda ”hwaruti Dopet består” och fastän han i allmänhet anfört och på sitt vis förklarat de flesta hithörande bi...